Barnlitteratur
Kursmål
- Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
- Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter och meningsskapande.
- Redogöra för, tillämpa och motivera användander av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
Denna föreläsning handlade om Barnlitteratur. Jag tror inte det går att nämna för många gånger hur viktig läsningen är för barn i de tidigare åren. Genom att läsa för barn små barn kan man hjälpa dem att få 35 000 ord extra i sitt ord förråd. Vikten av läsning har vi fått höra många gånger under utbildningens år och därför anser jag att det är oerhört viktigt att fånga in barnen då man läser. Läs gärna boken innan du läser med barnen så att du vet vad den handlar om och hur du ska ställa din röst. Jag kan ge ett exempel fån VFU:n då jag använde läsning för att samla 6-åringarna på fritids för att ett barn blev magsjukt och behövdes tas om hand av resterande pedagoger. Jag hade precis börjat dagen och går in och säger hej precis som vanligt. Sekunden efter har vi magsjuka och för att få in alla barnen i ett annat rum gäller det att tänka snabbt. Vipps så var det bara att fånga en bok tillsammans med en grupp barn och börja läsa. Genom inlevelse lyckades jag få in även de barn som kom efter händelsen så att den andra pedagogen kunde ta hand om det sjuka barnet. Vi pratade och diskuterade kring vad som hände i boken – precis som vi fått lära i tidigare kurser och då det kom ett nytt barn bad vi denna vara med, vissa tvekade men kort där efter satt ändå alla barnen där och lyssnade, diskuterade och hade en mysig stund.
Detta tycker jag är en situation visar på hur mycket läsning kan betyda. Det blev en lärorik och speciell stund där på morgonen som jag inte vill glömma för något i världen. Svensson (2009, ss. 150-151) skriver att den som högläser för någon har stor påverkan på hur boken tolkas. Hon beskriver även att vissa läser ordagrant vad som står med samma röstmelodi medan andra läser med inlevelse och snarare har ett berättande när de läser än att de läser ordagrant från texten. Den sista varianten säger hon skall vara den mest gynnsam framförallt för de yngre barnen då den oftast leder till diskussion och samtal.
I denna föreläsning fick vi i alla fall reda på att bilderböcker består av 3 komponenter:
- Illustrerade texter.
- Expanderade texter, bilder adderas för att texten skall få en djupare förståelse.
- Mediegenuina bilderboken, både text och bild läses samtidigt för att ge förståelse och skapa helhet.
Uppgiften som följde var att sätta text till bilderböcker som vi tidigare inte sett, texten skulle passa till bilderna och uppgiften var rätt rolig i sig. Jag kan tänka mig att detta är en uppgift man kan göra med både de yngre och äldre barnen. Eller varför inte låta de äldre barnen hitta och berätta för de yngre barnen? I Läroplan för förskolan 98 reviderad. 2010 står följande stycke:
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
Jag tror att en sådan uppgift som ovan skulle kunna öka inflytandet i barngruppen och samtidigt förståelsen för varandra.
Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
