• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter och meningsskapande.
• Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande
• Redogöra för, tillämpa och motivera användander av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Bakrunden till det tematiska arbetet ”Reflex” ligger i grund till det didaktiska arbetet kursen 12FK60 innehåller. Uppgiften ligger på 3hp och är i två delar, en praktisk del och en skriftlig del. Under kursens gång har möjligheten att observera barnen där den Verksamhetsförlagd utbildningen är planerad för att hitta något som intresserar just dessa barn. Detta tema arbetet utgår från en Förskolleklass med barn i 6 års ålder. Barnen visade redan första fältdagen att ett av deras stora intresse var reflexer och med hjälp av några följdfrågor som: varför har vi reflexer, vad kan de hjälpa oss med, vad gör de, varför glittrar det? Nyfikenheten fortsatte även veckan därpå. Efter samtal med handledare och godkännande av att temat skulle funka i gruppen kom även bekräftelse på att det var något som barnen ofta pratade om men som de ännu inte hunnit arbeta med. Klassen har temat ”höst” och arbetar annars med grönflagg för tillfället. Reflex kan bygga vidare på temat ”höst” samt att man med återvunnetmaterial kan hitta saker som reflekterar både ute och inne.

 

• Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de etiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• Utifrån etiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande
• Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Syftet är att på egen hand kunna skapa ett material som går att använda ute i verksamheten utifrån barns intresse och samtidigt få detta att gå ihop med vad klassen redan arbetar med. Det ska samtidigt finnas en koppling mellan kursens innehåll som styrks via kurslitteratur, föreläsningar och Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011.

 

 

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, s.13)

 

• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrunt och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiva värderingar, uppfattningar och problem

 

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardag,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga
• kan använda kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, ss.14-15)

 

I förberedande syfte fanns 3 fältdagar i schemat innan den verksamhetsförlaggda utbildningen med syfte att lära känna klassen och observera deras intressen och pågående teman. Klassen visade stort intresse för reflexer och där av blev minitemat just Reflexer. Handledaren hade berättat att de arbetade med tema ”höst” och att skolan nyligen börjat arbeta med grön flagg. Vid andra fältdagens slut presenterades förslaget ”Reflexer”. Då berättar handledaren att barnen är väldigt intresserade av detta och tycker att det verkar vara ett bra tema för gruppen. Tanken med temat är att öka förståelsen för vad reflexer är, där barnen då för träna på att diskutera och samtala om ämnet. Då klassen arbetar med en del att skriva är tanken att de ska få testa att rita ordbilden av ordet ”reflex” och där med få lov att vara kreativa i detta.

 

 

Informations sökande & kontakt 

I förberedande syfte kontaktades POPOMAX AB, ett företag som idag skapar väldigt många reflexer. Företaget gav godkännande till att använda deras video i utbildningssyfte och gav lite inspiration till olika aktiviteter.  

 

 

1.Inledning:Vad är reflex och varför ska vi använda dem?

Inför aktiviteten är det bra att ha samlat på sig information om Reflex, vad, hur när varför. Aktiviteten går till största del ut på att se vilken nivå barnen ligger på och vilka utmaningar de kan tänkas få i temat. Mycket handlar om att barnen skall få möjlighet att stanna upp och tänka efter.

 

 

Aktiviteten är första steget i temat och går ut på att presentera temat för barnen. Vad är ett Reflex och varför är det bra att ha dem? Inled med att ställa en öppen fråga: vad är ett Reflex Skriv upp ordet Reflex. Låt barnen diskutera med varandra och var beredd på att ställa ledande frågor. Ha även reflex tillgängligt om i fall att det skulle vara till hjälp. Det går även att visa ett reflex och fråga barnen om det vet vad det är för något. Syftet är att få igång en diskussion och samtidigt få ner så många av barnens tankar som det går. Ta vara på tankarna, gör en mindmap tillsammans med barnen för att synliggöra och lyfta dem. Låt alla barnen få chans att prata, pratar alla i munnen på varandra kan det vara bra att ha en ”talreflex” den som pratar måste hålla i ett visst reflex och då är det bra om de andra barnen lyssnar på vad barnet säger. Det övar även respekt och turtagning.

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga
• kan använda kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, ss.14-15) 

 

2. Din säkerhet i trafiken

En film om reflexer och varför det är bra att använda. Allmän fakta som kan vara bra för barn att höra och reflektera över. Filmen kan tänkas bli både rolig och lärorik på samma gång vilket är något att eftersträva.

 

Fråga barnen om de minns samtalet/diskussionen om reflexer ni hade tidigare. Berätta att du har en film som handlar om just det som du vill visa dem. Visa filmen och låt sedan barnen få ventilera om den. Har de några frågor, svara på dem tillsammans och har du inte svaret så säg att ni kan ta reda på det tillsammans.

 

Syftet är att uppmärksamma och få barnen att reflektera över ett digitalt hjälpmedel som film och koppla det till sin omvärld och hur de kan påverka sin vardag.

• Hur länge lever ett Reflex? (tre år)
• Var någonstans på kroppen ska reflex sitta? (rörliga kroppsdelar, långt ner på ärmarna/benen)
• Vad kan man mer använda än reflex? (ficklampa)

 

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, s.13)

 

Läraren ska: 

• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiva värderingar, uppfattningar och problem Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardag,
• kan använda kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, ss.14-15)

---

 

3.Ordbilden ”Reflex”

Ordbilder bygger på hela ord och hur barn ser ord. Bilden bryts sedan ner i mindre beståndsdelar, stavelser eller bokstäver. Aktiviteten handlar om att se ordbilden och få rita runt om denna. Barnen ska få möjlighet att använda olika material för att bekanta sig med ordet. Det handlar mer om att få vara kreativ än att öva på att skriva korrekt, aktiviteten innebär att barnen får använda Bild som hjälpmedel till att skapa något nytt.

 

Visa barnen redan färdiga bilder av ordbilder, bilderna ska vara menade som inspiration åt barnen och inte kopiering. Förklara var ordbilden är, du kan använda namn för att förklara och sedan övergå till ordet reflex.

 

Presentera materialet och förklara att barnen skall få dekorera sin egen ordbild på det viset som de ser när de hör reflex. Barnen får chans att bekanta sig med bokstäver och språk samtidigt som de utforskar olika material och lärande sätt.

 

Genom att se ordbilden kan barn lära hur ord ser ut. Barn kan även lära från vilket håll man läser med hjälp av ordbilder, det är bra att kombinera ordbilder med ljudning när barn är mindre men i denna aktivitet handlar det mer om att få har roligt och vara kreativ med ordet och bokstäverna.

 

 

 

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, s.13)

 

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardag,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, ss.14-15)

 

4.Vad reflekterar?

Vad studsar ljuset på, vad är det som ”reflekterar” aktiviteten innefattar begrepp och att prova på olika saker som reflekterar ljus.

 

Aktiviteten kan genomföras i både mörkt och tänt rum för att uppleva olika resultat och effekter. Den bör göras i mindre grupp för att alla barn ska få känna delaktighet och självständighet samt få chans att pröva.

 

Placera ut reflex på olika ställen i rummet innan själva aktiviteten. Ett annat alternativ är att låta hela klassen vara i ett mörkt rum, vissa har reflexer på sig, andra har ficklampor – då handlar det om att hitta kompisar med reflex. I denna aktivitet handlar det om att hitta saker som reflekterar så som reflex men även annat som ljus studsar på exempelvis aluminiumfolie och CD-skivor. Aktiviteten kan tänkas väcka tankar på vad och varför något reflekterar och varför det är bra att synas i mörker. Aktiviteten kan göras både utomhus och inomhus beroende på väder.

 

Läraren ska: 

• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem

 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 

• använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardag,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga
• kan använda kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, ss.14-15)

 

 

5.Gör egna reflex

Skapa ett eget reflex, visa att det inte alltid behöver vara köpta reflexer som fungerar utan att det går bra att göra egna.

 

Antal barn: hela klassen

Klipp ut former i tjock papp/kartong i förväg, ett par av varje form, måla upp formen på filttyg och klipp ut. Klipp ut olika mönster av reflextyget, gör samma sak med reflextyget, låt barnen sy fast de två delarna i varandra. Sy fast ett band i det och du har gjort ett reflex.

 

Barnen övar finmotorik, att klippa och följa mönster. De får även lov att prova på tekniken att sy vilket kan vara nytt för vissa barn. Genom att göra eget reflex kan förståelsen för att allt inte behöver köpas färdigt ökas – det visar även att man kan ha reflex som sitter på textilier.

 

 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: 

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Läroplan för grundskolan, förskolleklassen och fritidshemmet 2011, ss.14-15)

Mitt personliga mål är att skapa ett roligt och lärorikt material som samtidigt bearbetar ett viktigt ämne: Säkerheten i trafiken. Materialet ska vara baserat på barnens intresse och vara relevant för verksamheten. Jag har även förhoppningar om att kunna diskutera och utveckla temat vidare med verksamma pedagoger.

 

Talreflex kanske inte passar alla bangruppen men just denna barngrupp är väldigt pratig och har svårt att hålla fokus. För att alla skulle få chans att säga något kändes det som en bra sak att använda och barngruppen tog snabbt till sig det. Gruppen verkade lugnare och barnen tycktes lyssna mer på varandra. En tanke var att under tiden barnen väntade på sin tur skulle de kunna glömma av vad de ville säga men i slutet verkade ändå alla nöjda. Gruppen var på 12 barn vilket kan vara en lagom mängd för att den åldersgruppen skall orka lyssna.

 

Vissa barn reflekterade över hur reflexet såg ut, att det glittrade och var som små speglar i. De testade att titta igenom och upptäckte att allt såg annorlunda ut då de gjorde detta – barnen upptäckte fysik. Vi pratade lite om materialet och hypoteser om varför det blev så. Detta var något som skulle kunna lyftas mer i en senare aktivitet om tiden funnits för detta. Barnen fick dessutom chans att lita på den egna förmågan samt att utveckla språket vilket står i Läroplan för förskolan 98 reviderad. 2010.

 

Filmen blev väldigt populär och det märktes att barnen lärde sig en hel del från den. Det var även ett sätt att få in digitala redskap i temaarbetet vilket är ett av våra mål i kursen:

Filmen innehöll både drama, musik och information som är viktig för alla som är ute i trafiken. I efterhand kan jag känna att med barnens intresse hade det kanske varit bra att ha skrivit ut och tränat in lyriken till låten i filmen då barnen visade intresse för denna. Samtidigt hade arbetet då blivit på tok för stort för att hinna med. I det stora hela var det bra med film, barnen i dagens samhälle är vana vid tekniken och att bryta av med något som inte används i skolan kan vara ett sätt att fånga barns uppmärksamhet.

 

Aktiviteterna skulle vara roliga och lärorika, språket var äen stor del i alla uppgifter framför allt aktivitet 3. Ordbilden ”Reflex”. Svensson (2009, s.116) skriver om gemena bokstäver, bokstäver som har olika former och alltså går upp och ner. Kan barnet denna strategi har barnet även lättare för att känna igen sitt namn, peka ut bokstäver och säga vem som börjar på denna bokstav samt känna igen ord som liknar varandra som Lok och Loke. Detta var något som barnen fick möjlighet att uppleva och eftersom att vi samtalade om bokstäverna och ord/namn som började på dessa kan jag mest hålla med Svensson i det hon skriver. Det hade varit roligt att göra den aktiviteten med två barn åt gången. Vid ett tillfälle genomfrdes nämligen aktivitete med ett barn som missat den och gärna ville göra den ändå, detta gav tillfälle till reflektion och diskussion tillsammans med barnet vilket var både roligt och lärorikt. Samtidigt lyftes ett stycke ur lpfö 98 (rev. 2010, s.7)

Aktivitet 4, är en aktivitet som jag inte har bilder ifrån men aktiviteten kommer jag bära med mig i yrkeslivet. Även om vissa barn var nervösa för mörkret ville alla delta. Detta var något nytt och spännande även för mig och barnen fickträna på att samspela med varandra, lokalisera (lägesbegrepp), räkna, språka mm. De pratade om detta ett flertal gånger och ville göra det igen. Jag tror det hade varit väldigt spännande att göra denna aktivitet i en större lokal men det hade tagit bort spänningen som byggdes upp i källaren under aktiviteten.

 

Vad jag skulle planera bättre är vad barnen som inte deltog just när de andra barnen var inne, gjorde. Nu satt de och övade lucia sånger vilket i sig var väldigt bra det med. Jag tror att det bästa med aktiviteten var att de fick göra något roligt och göra det tillsammans med någon annan. Det förekom många intressanta diskussioner och även de tystlåtna barnen tog för sig vilket var spännande att se. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003, ss.45-46) skriver om just området att leka och lära tillsammans vilket var något barnen gjorde. De beskriver detta som en kollektiv och social utveckling, där metakommunikationen (kommunikationen om leken som pågår) blir extra viktig (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2003, s.46).

 

Genom att göra sitt egna reflex fick barnen möjlighet att se att de med ett enkelt material kunde göra något på egen hand. Detta skulle kunna tänkas att barnen ökade självkänslan och känslan av att själv kunna göra något. Jag hade gärna köpt in reflextyg och låtit barnen sy. Nu fanns inte ekonomin för det men det är tanken att kunna göra om temat tas upp senare när jag kommit ut i yrkeslivet. Som student går det inte riktigt och det gör det inte när man arbetar alltid heller. Det är viktigt att vara realistisk och hitta lösningar på det som inte blir som man tänk sig. Som i denna aktivitet.

 

Avslutningsvis gjorde vi aktivitet 1 igen, barnen fick på så vis se sin utveckling och jag fick se vad barnen tagit till sig genom temat. Först trodde jag inte att de skulle ha tagit till sig så mycket men det visade sig att de tagit till sig betydligt mer än jag trott. Barnen lärde även sina parallellklasser om reflex samt familj. Detta är något jag definitivt kommer att fortsätta med att göra i framtiden just för att det förtydligar lärandet väldigt bra! Vallberg Roth och Månsson (2010, s.231) menar att dokumentation inte bara kan synliggöra lärande utan även vara ett reflektionsmaterial. Vad de även menar är att den kan förekomma i olika former så som fotografier, observationer, intervjuer anteckningar, blogg m.fl. Då denna blogg är en form av portfolio kan den ses som en metod där material samlas för att se lärandet dock finns det ett flertal olika variationer i hur en portfolio kan se ut (Vallberg Roth och Månsson. 2010, ss. 232-233). Den här bloggen är min portfolio och det börjar bli mer klart varför vi fått i uppgift att genomföra den.

 

Överlag tyckte jag att temat blev bra, det finns alltid saker att bli bättre på men i det stora hela är jag faktiskt nöjd. Anledningen till det beror främst på att barnen faktiskt fick ut både glädje och kunskap av det och det var mitt största mål med uppgiften.

 

Jag fick tre fältdagar efter på grund av sjukdom. Under dessa genomförde vi en ny mindmap som vid första aktiviteten. Genom detta synliggjorde barnen vad de lärt sig och fick själva se hur mycket de tagit till sig. De reflekterade själva över hur mycket mer de hade på den nya mindmapen. Vi såg även på filmen igen men då det närmat sig Lucia och Jul låg fokus i skolan just på detta. Min handledare berättade att barnen gärna ville se filmen igen och då och då pratade om temat. Det märkes även då jag kom att barnen ville prata om ämnet och vad de lärt sina vänner och familjemedlemmar om reflex. 

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vallberg Roth, Ann-Christine och Månsson, Annika (2010). Dokumentation och bedömning i förskolan I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur