Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv

KURSMÅL
  • Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
  • Redogör och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1)än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som sitt modersmål.

 

Läroplan för förskolan 98 rev. 2010

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna

samarbeta är nödvän­ dig i ett samhälle präglat av ett stort

informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga

grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör

den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. (s.6)

***

Första föreläsningen i "Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv med Camilla Carlsson¹ handlade om TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation),  ett hjälpmedel som hjälpt min bror väldigt mycket. TAKK står för Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och kan användas där talet inte räcker som kommunikation. Takk, kan även kallas för TSS vilket står för "tecken som stöd" en benämning jag personligen är mer van vid. Föreläsningen bjöd på en hel del repetition och reflektionstid där vi i studiegrupper fick sitta ner och öva på vad Carlsson tagit upp på sin föreläsning. Vad jag fastnade mest för var att läsa böcker med tecken då det är något jag inte gjort tidigare. I efterhand låter det väldigt logiskt, att använda tecken vid läsning förstärker lärandet och stöttar framförallt barn med språksvårigheter. Det är ytterliggare en anledning till varför det är bra att pedagoger läst böcker som läses på förskolan innna, då de inte behöver fokusera sig så fruktansvärt mycket på texten om de vet vad som redan står. Många av de böcker som finns på förskolan har barnen hört flera gånger och pedagoger läst minst lika många gånger men det är alltid viktigt att om det kommer in en ny bok - läs den innan. Genom att plocka ut vissa ord och lägga till tecken tror jag att lässtunden kan få ytterliggare ett djup. 

Vi sjöng även med tecken på denna föreläsning, vilket alltid är lika kul. Nedan har jag ett klipp med lilla snigel, vi sjöng dock björnen sover på föreläsningen. 

Det jag framförallt tar med mig var att det är en färskvara precis som alla andra språk. Jag kommer sätta mig och börja öva för oj så skoj det är. Dessutom talar vårt styrdokument läroplanen för förskola 98. reviderad 2010 för att vi ska möta barnen på deras nivå och genom TAKK gör vi verkligen detta, tyvärr är det inte alla förskolor som anser att detta är ett bra hjälpmedel har jag märkt.

 
 
 
 Vår andra föreläsning med Camilla Carlsson² handlade om GAKKGrafisk alternativ kompletterande kommunikation. Föreläsningen handlade om att använda bilder och föremål som stöd bland annat dessa:
  • Föremål
  • Fotografier/bilder
  • Symboler/ Bilss
  • talande hjälpmedel/datorer
Att ha en faktisk "boll" som hjälpmedel är ett väldigt konkret exempel, en symbol/ bilss bild är mindre beskrivande och sist är en text där det står "boll" minst beskrivande - om vi då har ett barn som exempelvis har svenska som andraspråk ska vi arbeta för att öka förståelsen. Vi kan börja med föremål för att sedan gå vidare till symboler när barnet lär sig språk, detta för att öka förståelsen (det är bra för hela barngruppen). Carlsson lyfter även att vi ska ta hjälp av specialpedagoger och talpedagoger för att hitta rätt hjälpmedel för barnen, det som funkar för ett barn behöver inte funka på ett annat. 
 
 
 
Både TAKK & GAKK hjälper de kommunikativa färdigheterna
  • integration, upprätthålla och avsluta samspel
  • turtagning, att ge och ta
  • att använda olika kommunikativa funktioner
  • förståelse
Jag skulle vilja säga att båda metoderna hjälper alla barns språkutveckling, så väl de barn som är flerspråkiga som enspråkiga. Bilder och teckenstärker bara uplevelsen av vad som lärs i en process och kan vi som framtida pedagoger hjälpa barn att lära sig på ett enklare sätt tycker jag att det är viktigt att vi ser till att göra det. Problematiken med TAKK är kanske att det är olika på olika språk, samma med att GAKK och bilssbilder inte är de samma i alla länder. Däremot visade Carlsso oss veckans färger som stämmer överrens med alla länder. Om vi exempelvis ska göra ett veckoschema - då kanske vi ska använda oss av detta för att få in ett mönster som funkar även utanför skolan.
 
 
¹Camilla Carlsson, Föreläsning: Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, 110914.
²Camilla Carlsson, Föreläsning: Grafisk alternativ kompletterande kommunikation, 101014.
 
Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
 

 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

''

RSS 2.0