Flerspråkighet i Förskolan

  • Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, så väl i svenska som i sitt modersmål.
  • Redogära för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.

Almingefeldt[¹] tog på sin föreläsning upp om att modersmål handlar om det språk ett barn lär sig av sina föräldrar. Modersmål är dock ett ord som man bör vara vaksam med att använda. Almingefeldt menar på att majoriteten av förskolans flerspråkiga barn nämligen har en högre språkutveckling i svenska än sitt modersmål. Ordförrådet för flerspråkiga barn kan vara väldigt begränsat. Almingefeldt rekommenderade oss istället att använda ordet förstaspråk, hon nämnde även att en individ kan ha mer än ett förstaspråk. Exempelvis om du är adopterad, dessa barn kan fattas minnet av sitt förstaspråk men lär sig istället språket till det land de kommer – detta leder till två förstaspråk.

Men vad skiljer sig förstaspråk och andraspråk från varandra i förskolan?

Förstaspråk:ordförrådet byggs ut, likartad språknivå, förstaspråket är kommunikationsspråket, obegränsad tillgång till miljöinlärning då de är omringade av förstaspråket, svensk kultur socialiseras in från födseln - hur språket används (pragmatik)

 Andraspråk:ordförrådet byggs upp, språknivån skiljer sig oerhört mycket, språket som lärs in är kommunikationsspråket, begränsad tillgång till miljöinlärning, svensk kultur/svenskpragmatik måste förmedlas gemensamt med språkinlärning.

  • Uttalsträning, bildträning, artikulation, grammatik, syntax osv,
  • Ytflyt- flyt på ytan men inget djupt i språket, förståelsen för språket saknas. 
 Sätt att arbeta för att stärka: 
YTFLYT
  • Ställa öppna frågor, det vill säga frågor utan något egentligt svarsalternativ exempel, vad gjorde du i helgen? 
  • Använda alla sinnena, syn, hörsel, lukt, känsel, smak, balans. Ökar förståelse och upplevelsen vilket kan leda till ökad kunskap.
  • Bläsning med upföljande diskussion
  • Tematiskt arbete
 NEDSATT SPRÅKPROGRESSION
  • Tecken som stöd (TAKK)
  • Konkreta texter
  • Låta saker och ting ta sin tid
  • Struktur och organiserade aktiviteter
  • Föräldrakontakt 
ANDRASPRÅKSUTVECKLING
  • Sånger och sånglekar
  • Läsa böcker på barnens förstaspråk samt låna ut bokpåsar som barnen får låna hem
  • Bibilotektsbesök 
  • Veckans ord
  • Appar och andra interaktiva källor
  • Frasinlärning av barnets förstaspråk
  • Ömsesidig inlärning av språk (barn & vuxna i samspel)
INTERLEKTUELLT 
  • Läs böcker på flera språk för att inkludera alla 
  • Alla alfabet synliga, inte bara ett
  • Fira alla kulturer
  • Samtala om likheter och skillnader i olika kullturer
  • Alla språk är tillåtna!!
Denna föreläsning väckte många tankar och funderingar. Många gånger ställdes jag av tanken "finns det inget bättre begrepp eller sätt att säga det där på?", som att säga att vissa barn är mindre begåvade än andra.  En lägre begåvning, en laddad fras. Jag skulle inte vilja säga att ett barn som är flerspråkigt har en lägre begåvning än ett barn som enbart talar ett språk - det är snarare så att barnet kommit längre i en del av sin utveckling än ett annat. Hur vi som pedagoger och framtida pedagoger väljer att arbeta är sedan avgörande för vad slutprodukten blir. Väljer vi att koncenterra oss på enbart ena språket eller väljer vi att ta hjälp av varandra i det mångkulturella sammhälle vi har, där vi kan integrera och lära av varandra? Då tror jag vi kan komma långt. 
Almingefeldt] tog även upp att erfarenheter leder till var vi är i vår utveckling och det samma gäller vad och hur barn lär sig. De erfarenheter barn som flytt från krig påverkar hur de lär sig och vad de kommer ihåg. Det är viktigt att inte glömma att det ligger mycket psykologi bakom detta och vi som förskollärarestudenter borde kanske få lite mer undervisning i. 
 
REFERENSER

Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075

(Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber

Björk-Willén, Polly, Gruber, Sabine & Puskás, Tünde (red.) (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ascher, Henry. & Hjern, Anders. (red.) (2014). Från apati till aktivitet teori och behandling av flyktingbarn med svår psykisk ohälsa /. Johanneshov: MTM

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur )

 



[¹] Emma Almingefeldt 29/09/2014, Högskolan i Borås, Föreläsning: Flerspråkighet. Sal B402

[²] Emma Almingefeldt 29/09/2014, Högskolan i Borås, Föreläsning: Flerspråkighet. Sal B402




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

''

RSS 2.0