• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter och meningsskapande.

Idag hade vi föreläsning kombinerat med workshop tillsammas med Marie Bendroth Karlsson. Dagen började med föreläsning kring etiska lärprocesser. Föreläsnignen tog upp väldigt mycket av vad som stod Lars Lindström artikel "Asthetic Learning About, in with and through the Arts: A curriculum study", som i sig handlar om estetiska lärprocesser. Liksom Lindström pratade Bendroth Karlsson¹ bland annat om kopplingen mellan lärande, metoder, barn och pedagoger. Något som för de flesta av oss kan ses som rätt självklart under termin 6.  Vi får ofta berättat för oss om hur viktigt repetation är för inlärningen, då är det bara bra att vi själva får erfara det eftersom man då tänker efter på ett djupare plan.

 

Bendroth Karlsson² nämde även vikten av att ha estetik i bakgrunden till allt vi gör ute i verksamheten - en grund av estetik. Exempel på detta var att tänka sig att barnen blir intresserade av nyckelpigor - barnen kan ha en egen teori om varför nyckelpigorna flyger och det är vår skyldighet att tavara på den tanken, fånga in den och eventuellt påbörja ett arbete om nyckelpigor och varför de flyger. Genom detta kan man göra sina egna nyckelpigor men vad behövs då för material? Kanske något lätt som gör att de egenskapade nyckelpigorna kan flyga, eller något som gör att de kan hänga i luften? Tanken är fri..

 

Föreläsningen följdes av en workshop på Textilhögskolan intill. Här fick vi i  uppdrag att i mindre grupper tyst, studera en skulptur, skriva ner tio ord var och sedan gemensamt skapa en karaktär. Min grupp fick skulpturen "Han" en mörk och dyster person tyckte vi - han såg ensam och ledsen ut. Vi kom fram till att han saknade sin vän sjöjungfrun och längtade efter att själv bli en sjöjungfru. Detta satte vi sedan ihop med en annan grupps skulptur "House of knowledge". Tillsammans blev dessa två skulpturer en individ:

 

Handen av skulpturen "Han" som står inne på textilhögskolans andra plan. 

Konst kan vara utgångspunkt för lärande i både form och innehåll samt material och media. Vad jag reflekterat över så här i efterhand är hur våra bakgrunder, erfarenheter och upplevelser styrde hur vi tolkade våra skulpturer. Det samma gäller barn och deras skapande i förskolan. Hade vår tolkning av skulpturen kunnat tolkas på ett annat sätt? Det tror jag varekligen att det kunnat göra. Skulpturen "Han" påminde mig väldigt mycket om "Den lille havfrue" som finna utställd i Langelinie (Köpenhamn).  Denna skulptur har kommit tillbaka ett flertal gånger under min skoltid i skåne och att få uppleva något liknande här i Borås var en upplevelse i sig som säkert ledde en del till min egna tolkning av skulpturen "Han".

Lindström, Lars (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study. The International Journal of Art and Design Education, vol. 31, nr 2, s. 166-179

---