Textil Museum i Borås
- Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan
- Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter och meningsskapande.
Textilmuseum besök 1Textil
Museet är designat för att vara tillåtet att röra vid, det vill säga att skolor och förskolor är välkomna dit att utforska. Jag skulle rekommendera de som har möjlighet att åka dit, inte minst för upplevelsen att få besöka ett museum där saker får beröras utan för att pedagoger kan få inspiration och idéer på hur de kan utveckla verksamhetens miljö.
Vi fick bland annat berättat för oss att däck innehåller textil
Inspiration som att fästa nallar i taket är en upplevelse för framförallt de yngre barnen som jag skulle kunna tänka mig att användra framförallt med de minsta förkollebarnen. Genom att fästa föremål i taket tror jag små barn kan upptäcka en hel del om sin rumsuppfattning men även sin kroppsuppfattning - problemlösning. Björklund (2008, s. 88)skriver att barns erfarenheter bygger på de upplevelser som de samlar på sig. Detta görs genom att barnen får förståelse för olika situationer som barnen hamnar i vilket hon hämvisar till Lindalhl & Marton i sin text. Björklund (2008, ss.89-90) fortsätter att en ettåring har möjligheten att skapa sig förståelse för hur omgivningen beter sig och är och där med möta en form av problemlösning. Detta sker genom att barnet samlar på sig olika erfarenheter som sedan blir en startpunkt för omvärldensförståelse. Detta kan tänkas kopplas till följande stycke i Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010.
Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.
Workshopen följdes av en föreläsning om pälsänglar, då textilmuseum i almänhet är väldigt utsatta för dessa. Efter denna föreläsning fick vi möjlighet att skapa våra egna pälsänglar med hjälp av slipsar och övrigt material.
Textilmuseum besök 2
”Förskolan skall sträva efter att varje barn…utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”
I denna uppgift tycker jag att det målet verklige framgå och hade mest troligen använt det ute i verksamheten.
Material som vi fick prova var bland annat:
- Papper/ tidningspapper
- Tråd
- Garn
- Tyger
- Band i olika former
- Och mycket mer
Efter lunch fick vi tillgång till utklädnadsdelen på museet och skulle återskapa en berättelse. Detta var en väldigt rolig uppgift för många som lätt kunde kopplas till de dramatiska delarna vi haft med Gunilla Fihn. Dahlbeck och Persson(2010, ss.195-) Skriver att leken är en av de viktigasteestetiska uttryckssätten vi har. De beskriver en nyanländ flicka som börjar förskolan i Sverige. Flickan har bara gått i förskolan en kort period innan hon blir sjuk och är borta i ett flertal veckor. När hon kommer tillbaka tror pedagogerna att de kommer att få börja om från början eftersom att flickan var tillbakadragen sist hon var hos dem. När flickan kommer tillbaka upplevs hon mer aktiv och hon söker mer kontakt än tidigare. Detta menar de kan bero på vad pappan sedan berättar att de har gjort under tiden flickan varit hemma. Pappan bad nämligen om att få hem bilder på förskolans verksamhet på ett USB-minne. Hemma hade de sedan tittat och diskuterat om bilderna och vad som hände på dessa. Flickan hade sedan velat leka vad som hände på bilderna. Flickan använde sina erfarenheter och upplevelser i förskolan och bearbetade dessa under sin sjukdom och skapade ett meningsskapande i det stora hela.
Detta kan jämföras med det vi gjorde även om det inte var exakt samma sak. Vi använde berättelse och återberättade denna på ett lekfullt sätt. Detta kan tänkas användas i förskolan för att återberätta situationer för och med barnen och på så vis skapa en djupare förståelse för situationer. Jag tror det är ett väldigt effektivt sätt att använda i verksamheten även om jag själv inte är bekväm med det. Ändå tror jag att det är bra att använda just för meningsskapandet och den ökade förståelsen för och med barn. Det kan även ge oss framtida pedagoger och pedagoger ett bättre barns perspektiv istället för barnperspektiv. För oss gäller det attvåga släppa på våra personliga hämningar tror jag. Jag tycker inte om att dramatisera och det är min hämning.
Referenser:
Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dahlbeck, Per och Persson, Sven (2010). Estetik i förskolan I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
