• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter och meningsskapande.
• Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• Redogöra för, tillämpa och motivera användander av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Analytisk metod, handlar om ordbilder och att man inte behöver ha en lapp där det står "FÖNSTER" i en grupp där barnen har kommit långt i sin språkutveckling. Svensson menar istället att det är bättre att i så fall ha lappar där det står "Titta ut" eller " Öppna inte", inte med enbart stora bokstäver utan med små och stora, låt barnen möta ordbilderna. Den Analytiska metoden handlar om hur orden ser ut, formen runt om. Detta skulle jag kunna tänka mig att använda i både förskolan och förskolleklass just för att öka medvetenheten för ord och ordbilder. När vi läser böcker läser vi sällan böcker med enbart stora bokstäver, varför ska vi lära barnen att det är så text ser ut i sådana fall? Jag tycker det verkar rätt orimligt. Denna metod är lite luddig då det inte finns ett direkt färdigt material och därför kräver att pedagoger kan metoden och vad den går ut på. Det behövs även att pedagogerna själv tar fram ett material som kan fungera vilket kan vara väldigt bra. Under vår VFU kommer vi att göra ett så kallat didaktiskt material där detta kan komma att tänkas på. Exempelvis kan man göra en ordbild där ordet börjar på stor bokstav och sedan övergår i små... precis som i en vanligt mening. Detta för att öka förståelsen och förbereda barnen på vad som komma skall i skolan. Mer om Bornholmsmodellen kan läsas här

Syntetisk metod, handlar om språkljud och är den modell som faktiskt är bevisad i Bornholmsmodellen. Metoden går ut på att vara rolig och lärorik. Borhholmsmodellen följer en viss struktur och lekar och passar bra att göra i en större barngrupp enligt en del. Jag skulle föredra att använda modellen i en mindre barngrupp med barn som kommit ungefär lika långt i sin utveckling, på så vis tror jag att de får ut mer av modellen och kan utvecklas på ett mer konkret sätt. Modellen är tidskrävande men då det finns ett färdigt material tror jag den är lättare för pedagoger att ta till sig, vad som kan vara negativt med den är att den bara ska genomföras när barnen visar intresse för det - blir de uttråkade ska man avbryta. Detta kan vara svårt då det är omöjligt att göra alla lika nöjda samtidigt i en barngrupp. Över lag tycker jag materialet verkar bra, men reglerna runt om kan förbättras.

Vad Svensson tryckte på är att det finns inget fel så länge barn lär sig. Jag kan hålla med om detta, det är inte svårt att minnas tillbaka till min egna skoltid och hur pedagogerna där arbetade. Allt tjatande om språkljuden som gav sår i öronen och inte tyckte jag att det var speciellt roligt eller intressant - vad vi skulle lära oss tog så lång tid. Varför inte möta barn där de är, med det dem tycker är roligt? Det är när det är roligt som de lär sig, varför försvåra det då?

Vi gick även igenom TRAS (tidig registrering av barns språkutveckling) vid ett tillfälle. TRAS är ett material som går ut på att se vad verksamheten, framförallt pedagogerna behöver arbeta med i verksamheten för att nå en språkutveckling i barngruppen. Materialet är inte till för att jämföra barn utan för att hjälpa pedagogerna se vad de behöver arbeta med. Jag tror TRAS kan vara ett väldigt bra material och ute i verksamheten har jag bara hört gott om det. Vad jag tror kan bli lite "farligt" är att vårdnadshavare eventuellt kan börja jämföra "resultat" med varandra och detta ger barnen en stor press. Vad jag även kan vara kritisk till är att materialet är gjort på ett sätt så att det rör det enskilda barnet. TRAS innehåller nämligen ett schema där olika färdigheter fylls i, detta kan ge dubbla syften men som sagt - materialet är inte till för att jämföra baren utan för att hjälpa pedagogerna att hjälpa verksamheten så att barnen får ut det mesta och bästa av sin förskoletid!

¹ Ann-Katrin Svensson, Föreläsning: Språk + Kartläggning av Barns Språkutveckling, 110914.